Lollitaaa

Man möter kvinna, blir kära (antingen är det rätt eller inte, vilket märks efter en tid), kvinna blir med barn, låt oss säga att det blir en dotter, dotter börjar växa till sig, börjar på dagis, låg/mellan/ högstadiet, börjar gymnasiet, där imellan existerar kanske, mycket möjligt en kille? Antingen är det ett riktigt seriöst förhållande, kanske till & med en förlovningsring på fingret? Vem vet! I så fall händer det ju inte så mycket mer, men däremot om det inte existerar en kille så åter igen till gymnasiet. Det går ett år, kanske två år, upptäcker att det finns faktiskt en ganska söt kille i klassen, spannar in honom lite..hamnar på läger, det blir lite mys men inget mer med det. Ett år senare börjar kontakten mellan tjejen & killen att växa, gymnasietiden lider mot sitt slut, dem börjar träffas mer & mer, har sex allt oftare, umgås mycket tillsammans med gemensamma kompisar, mysigar grillkvällar m.m. Men sen va händer då? Jo sen tar allt stop, det blir som en stor paus mitt i allt ihopa. Kommer absolut ingenvart! Dom kanske vill, vem vågar inte? Dom kanske vill, men vet inte var eller hur?
Dem behöver hjälp! Förhoppningsvis så tar någon av dom initiativ till att börja på den viktigaste konversationen som är antingen början eller slutet för deras relation. Nej, för ingen vågar!

Sorgligt & svagt, så säg inte att det är lätt för det är det inte!

OXOX // Lollitaaa